Välkommen till Västerås stadsbibliotek

Algeriet i Nordafrika har en lång och spännande historia. En bit in på 1830-talet blev landet en fransk koloni. Efter andra världskrigets slut, men framför allt i början av 1950-talet började ett befrielsekrig mot den franska kolonialmakten. Under den franska kolonialperioden föddes den nu 76 åriga författaren Fatima-Zohra Imlayens år1936. Den gamla fenisiska hamnstaden Caesarea, numera Cherchell, blev hennes födelsestad. Fadern var lärare där, undervisade i franska och ivrade för att algerierna skulle ha lika rättigheter i det franska kolonialsamhället. Modern hade bl a anor från berberna och var ganska välbeställd. Assia Djebar växte upp i den blandning av kulturer som blev än mer påtaglig när hon började skolan. Fadern, som betydde mycket för henne, ville absolut att hans dotter skulle gå i skola. Hon fick studera i en fransk-algerisk skola och fick fina betyg. Hon studerar vidare i Frankrike och Paris. Hon tar examen i bla ämnet historia. Senare kommer hon att tjänstgöra som professor i franska språket och litteraturen i USA. Genom åren har hennes författarskap belönats med olika priser och blivit uppmärksammat i olika sammanhang. Hon har t ex erhållit Yourcenarpriset och är medlem av Kungliga belgiska akademien för det franska språket. År 2006 blev hon invald i Franska akademien. I sitt första äktenskap var hon gift med Ahmed Ould-Rouis och fick två barn. Ahmed Ould-Rouis var en ivrig anhängare av motståndsrörelsen. Numera är hon gift med poeten Malek Alloula och tillsammans har de skrivit ett drama, Rouge l`aube.

Assia Djebar debuterade själv som författare redan år 1957 med verket La Soif. Här skildrar hon kvinnornas förhållande i Maghreb, ett område som täcker stora delar av norra Afrika. När hon gav ut Le Soif publicerade hon boken under pseudonymen Assia Djebar, ett namn som hon använt sig av även i den följande produktionen.

I sitt författarskap skildrar Assia Djebar ofta just kvinnornas ställning och de samhälleliga förhållandena i Algeriet. Många gånger är det självupplevda händelser hon skriver om men ofta är det berättelser som hon tagit del av och som hon senare använder sig av i sitt författarskap.

Hennes första bok översatt till svenska heter ”Kärleken, kriget: en algerisk mosaik” från 1982-84. Boken är en historisk berättelse om hur Frankrike erövrar Algeriet och om hur man sedan i mitten av 1950-talet börjar sin kamp mot befrielse. Assad Djebar minns själv 1950-talet mycket väl och skildrar förloppet delvis utifrån sina egna perspektiv. Nästa bok ”Sultanens skugga” kom 1987. Denna roman handlar främst om de två kvinnorna Hajila och Isma, där Isma vill leva under frihet. I denna bok använder sig Assia Djebar av sina historiska kunskaper och

fördjupar sig i olika berättelser från förr. I boken ”Ett fängelse så stort” från 1995 skildras ett samhälle som upplevs som en förtryckare och där främst kvinnorna är de mest utsatta. Läsaren får även ta del av ett äktenskap som håller på att falla sönder. Romanen ”Ingenstans i min faders hus” kom 1997 och är i stora stycken en självbiografi. Hon skildrar sin uppväxt, sin skolgång och oskyldiga möten med en pojkvän. Hennes far får också ett stort utrymme i boken.Assia Djebar finns också representerad på svenska i antologin ”Röster från Algeriet” som redigerats av Monica Malmström. Novellen ”Oran, dött språk”, från 1996, finns publicerad i detta verk. I denna bok får vi en inblick i Algerietkriget och staden Oran som blev söndertrasat.

Assias Djebars författarskap är intressant, mångfacetterat och innehållsrikt. Hon har ofta nämnts som kandidat till ett nobelpris i litteratur.

Assia Djebars utgivning på svenska:

Ett fängelse så stort ("Vaste est la prison"), svensk översättning 2002
Kärleken, kriget: en algerisk mosaik ("L'amour, la fantasia"), svensk översättning 2003
Sultanbrudens skugga ("Ombre sultane"), svensk översättning 2004
Ingenstans i min fars hus ("Nulle part dans la maison de mon père"), svensk översättning 2009
Novellen ”Oran, dött språk” (” titelnovellen i samlingen ”Oran langue morte”) som ingår i antologin Röster från Algeriet från 1998.

Maj Eklund Larsson